För mig har sjukvården två världar..

..En uniformerad och en privat.

Jag kan, utan att tveka en sekund, säga att jag trivs sååå mkt bättre i den uniformerade. Där känner jag mig trygg i min yrkesroll och de situationer jag hamnar i. Jag fyller en funktion, vet oftast vad/hur jag ska göra och är ändå någon som folk (oftast) lyssnar på.

Oavsett vilken yrkeskategori man tillhör finns en känsla av jämnställdhet. Man är en länk i en kedja med samma yttersta syfte: att ge en människa den vård den behöver.

Plötsligt hamnar man i den privata världen och den trygga känslan ersätts av en massa frågor och en skrämmande ovisshet. Man är plötsligt hjälplös, utelämnad. En skugga.

Ens ord, teorier och åsikter blir till en viskning. Är det ens någon som hör? Doktorerna mal på..mal ner dig. Går på med nästa fråga innan du hunnit svara på den första. En tröstlös envägskommunikation där man gång på gång få lov att upprepa det man sagt..igen och igen.. Nästan som i ett förhör! De ställer samma fråga på 10 olika sätt. Du ger samma svar eller ger dem svaren de vill ha. De frågar vad som är själva felet? Är det verkligen mitt jobb att svara på..?! De talar till din rygg, bara för att den bekväma kontorsstolen råkade stå just där..Om de ens sätter sig ner.

Det blir en lika löjlig som skrämmande föreställning.

Efter ett besök i den privata världen får jag riktigt ont i magen för de som kanske inte har förmågan/orken att prata för sig själv (vilket man sällan har då man är riktigt sjuk). För de som inte orkar/vågar höja rösten och ta kontroll! För de som ingenting vet vad gäller sjukdom, hälsa och sjukvård. För de som då inte har någon vid sin sida som kanske vet mer och törs.

Jag vågar knappt tänka på hur många tysta skuggor som faller mellan stolarna..

I den uniformerade världen har jag aldrig problem att ta en diskussion eller konflikt. I den privata känner jag mig ganska snart fånig och underlägsen och får lov att ryta i ordentligt för att de ska höra innebörden av det jag säger.

Bedrövligt!

Nu gick det ju vägen den här gången, tack gode gud för det. Så istället för att muttra mer drar jag lärdom av upplevelsen och ser på det som en nyttig erfarenhet! Tar gårdagens kommentar "De måste tycka att du är rätt besvärlig!" och är tacksam för det!

You are my turning page..

Oavsett om jag fått utrymme som dramaqueen framför sjukvårdens kulisser idag, eller vad som än händer, har jag iallafall fått mig en ordentlig tankeställare.

En perfekt helg!

Fick precis som jag ville.. En hel massa kravlös kvalitétstid med den behagligaste människan jag faktiskt någonsin träffat, mannen i mitt liv! :)

Det blir som bra, vad vi än tar oss för.. även om det innebär att inte göra nåt särskilt alls! ..Just precis som det ska va!

Det blev sannerligen en lugn och stillsam helg med ett alldeles lagomt inslag av tokiga idéer..haha!

Vi har tagit beväpnade-/obeväpnade promenader, ätit och druckit mer än lovligt gott, skrattat så att jag säkert med gott samvete skulle kunna hoppa över sit-upsen på väldigt länge, besökt toktrevliga grannar som lägligt nog bakade lussebullar mitt i natten, sett första snön falla och beundrat vinterns första och säkert finaste snögubbe, adventspyntat lite, spelat Chicago och 5-kort (där JAG vann en omgång faktiskt - mitt livs första!), badat badkar till framåt morgontimmarna, fått lååånga mysiga sovmorgnar, pratat i sömn då jag även lyckades somna på v-rumsgolvet under vad som kan vara världens mest långtråkiga film, pysslat om bilen, pysslat lite på gården och... mjaa... pysslat om varann! :)

Alldeles fullkomligt perfekt.

Muttrat och morrat..

..över olika saker mest hela dan. Det är faktiskt skönt att ha såna dagar ibland! För då kan man släppa det som irriterar en sen! Jag är inte den långsura typen. Det är alldeles för tråkigt att va sur, å jobbigt är det!

Har fått otroligt mycket gjort idag iaf! Är som mest effektiv då jag är lite småförbannad! :)

Nu har hornen krupit tillbaka in i skallen och det pyr inte längre ur öronen. Nu känner jag mig samlad och glaaad igen!

Imorrn är det är det äntligast fredag!! I helgen blir det stillsam och totalt planlös kvalitétstid på tumanhand med kärleken.. Mmmums! :)

Har packat ner halva bohaget utifall att det dyker upp nå tokiga idéer! Man vet ju som aldrig..

Dagens Liam, då jag sitter framför spegeln på morgonen och gör ett tappert försök att kleta dit en pigg look i ansiktet:

"Men mamma! Så du ser ut! Jag känner ju inte igen dig!"

..Blir såklart helt varm i hjärtat och tycker han är för söt och snäll som tycker jag blir fin....eller? Sen kommer dråpslaget..

"...Du ser ju nästan ut som en påskkärring!"

Chockad av den "flatnäven" svarar jag

"Mäh! Hur ser DU ut då?"

...varpå Liam svarar lagomt drygt..

"Jag är finaste i hela världen! Det har du sagt."

Igår vare tisdag!

Fantastisk dag!

Något tung i huvudet efter min och Johannas ljuvligt spontana måndagkväll i soffan med rödtjut och pepparkaor. Måste berott på pepparkakorna..

Packade in grynen och for till stan. Hämtade upp våran Sanna och löpte amok i Birsta! Fynd för dagen blev bl.a. ljus, servetter, ett par kuddar och en ny skärbräda från IKEA, en (FRAMÅTVÄND!) bilbarnstol till Leopold ('milstolpe!!') och en luciakrona till Liam som är fast besluten att vara lucia på Luciadagen i år och inte tycker att det är nå konstigt alls med det. SJÄLVKLART ska gossen få va lucia om han vill det! Bönade och bad att Leopold skulle va renen Rudolf men fick tyvärr avslag på det.. Fatta vilken fullträff det varit! SYND han inte fattar det själv..

IKEA-besöket gjorde verkligen gott. I synnerhet då det var i sällskap med Sanna - min shopping guru!

..Sen är hon ju en maaaaassa annat för mig/oss oxå, jäntungen..men framför allt, ÄLSKAD!

Gossarna fick förlusta sig i "Småland" medan vi fick vårt andaktsfulla 1-timmesvarv..

Sen var jag rätt mån om att komma kvickt därifrån då jag löst ut dem, efter att näst intill rivit butiken och nästan åsamkat min yngste son skador för livet.

Leopold satte sig i en sån "IKEA PS LÖMSK"-fåtölj.. = "Ett ostadigt ägg med sufflett", och sa "SNURRA MIG MAMMAAA!!".

....Vad händer om man snurrar ett ägg?

...SVAR: Pojken skrattar hysteriskt, skiten vobblar, Sanna skrattar ännu högre (så pass att iallafall ALLA tittar....på MIG). Jag "hö-hö:ar" lite hysteriskt medans jag funderar på hur jag ska stämma Ingvar och bli tokrik.

Släpper sedan motvilligt taget om Sanna för denna gång...

JW ringer och bjuder oss på middag. Vi säger JAAAAAAAAAA! :D (...tack!) Middag blev till spontan övernattning. Huuur mysigt som helst.. :)

Idag:

Snoozar 20 min för mkt. Något som förföljer mig nästan hela dan.

Hem. Byta kläder på lyckliga, lite tussiga barn/borsta tänder/lämna på dagis.

Två plågsamt sköna varv i elljusspåret. Låååånglunch/Studiebesök/efterlängtat "blablablaaa" med älsklings-Therese, Jannice och en Gotländsk lammgryta på Wärdshuset.

Hämtade grynen och gav oss iväg till besiktning i Hammarstarand... Resultat av det: En 2:a(!), en förbannad mamma och två GIGANTISKA, KRÄMIGA krämbullar från det traditionella besöket på konditori "Brödbiten". Denna gång hade vi dock inte tid att sitta ner i butiken och fika, så pojkarna fick varsin därbak, ...i bilen. (*WTF??!* ..TOTALT hjärnsläpp eller jag vet inte vad... Kanske just det njutningsfulla i vad det just då var, en världslig sak!) .....Vågade INTE titta bak i Bispgården då Leo ropar "Mammaaaa!!! Min bulle smälter!!!"

Hemma. Fixajättesnabbmiddag.

Iväg igen, men utan gryn. Till stan å 2 timmars njutningsfullt tantsnusk med Johanna! Twilight. Vampyrer, Kärlek och känsla. Hade så mycket gåshud under filmen att jag frös på riktigt efteråt och gör fortfarande faktiskt!

..Så nu kryper jag ner med minsteman, ett rätt så trött huvud och ett brett, fånigt léende..

TACK bästaste Alex!! .....Å TACK Pappa för lappandet!

Jag har en helt fantastisk familj. Jag älskar er vet ni!

Ska det vara så FÖRBANNADE svårt....

...att hitta en lösning på den här ständigt återkommande problemet i tillvaron?!

Visst, det är ett riktigt "I-landsproblem", men vansinnigt irriterande! Hur man än följer den väl illustrerade bruksanvisningen slutar det oftast med att man får bryta upp fanskapet med tummen. Sen är det ett ett jävla sölande, bara man ska hä en skvätt i kaffekoppen..

Det gick ju jättebra att efter en hel evighet få till en skruvkork på 1-liters förpackningen...vad hände sen?!

...Så varför köper jag då helt enkelt inte 1-liters mjölken och slutar tjafsa...? ...Jaa..? Jag vet faktiskt inte! Känner mig nästan lite korkad faktiskt (OBS! Fyndigt ordval!)...

Ska göra det hädanefter i vilket fall.

Malou´s Tingstuga!

Jag har en fantastisk vän, som har en fantastisk Tingstuga!

Malou är en makalös person. Glad, alltigenom SNÄLL, omtänksam, sprudlande, lite småtokig, full av idéer och otroligt kreativ! Det formligen sprutar ut nya idéer och projekt ur det svarta, krulliga, vilda huvudet - hela tiden!

För en tid sedan startade hon upp sin rörelse, förverkligade sin dröm!

Hos Malou´s tingstuga hittar du keramik från la Poterie, Lilas vaxlyktor, MASSOR av smycken, bling-bling och tingeltangel..

Som jag sa är hon mycket kreativ.. Så det är inte självklart att du hittar ett snyggt halsband att hänga runt halsen! Nej, det kanske kan användas i ett växtarrangemang som du antingen beställer av Malou eller gör själv.

Här finns nämligen möjligheten att locka fram sin egen fantasi och kreativitet! Hon har så mycket roliga grejer att man blir alldeles knäsvag och helt förvirrad vid första försöket att skapa på egen hand, tro mig.. Men då finns Malou där vid ens sida och hjälper till att "hitta hem"!

Så.. Behöver du en present, skämma bort dig själv med något vackert... eller bara träffa en fantastisk och inspirerande person.. Gör ett besök!

Här kommer lite bilder på en del saker som faktiskt JAG gjort(!!) ...Ok, med liiiite handledning.. ;)

Inom kort kommer Malou´s Tingstuga även att finnas i en lokal mitt i byn!