"En fin dag.."

Så summerade min käre far söndagens familjeutflykt då jag på skakiga ben sa tack för idag..
Här kommer en lite längre men ändock kortfattad sammanfattning..............

05.30 Smågrynen vaknar. Jättepigga.

05.40 Smågrynen har frågat 10 ggr var morfar är med skotern.

05.40-09.00 Träning. Sit-ups för mamman i och ur soffan varje gång det hörs ett illavarslande ljud, när de ryker ihop i ett slagsmål med fara för liv eller då det blir onormalt tyst (= tecken på sattyg)

ca 09.30 Ringer morfarn och kollar om han är på G då vi bestämt utfärd vid 10. Han kliver ur sängen. Säger att "tiden är iiinga problem, det går fint". Barnen ivriga.

09.35 Lokaliserar morbror Alex och beordrar in till frukost(vilken jag borde tagit i tu med för länge sedan) Barnen äter upp större delen av min frukost. Förvandlas till mamma-fräs. Barnen hoppar jämnfota.

10.00 Älskade fin kör hem Alex och får samtidigt låna lite lämpliga ytterkläder; Skoteroverall och skor - i stl. 47. Barnen tjatar, babblar och bråkar om vartannat.

10.20 Har lyckats packa en matsäck - till barnen, med tanken "Man tager vad man haver" då jag INTE tänker vänta till ICA öppnar kl 12. Då har ju hela dan gått!! Fin får (trevligt av mig) fixa sitt eget fika. Själv slänger jag ner middagsresterna från igår (Sallad och en seg, bränd köttbit). Jag ser att barnens munnar rör sig för fullt men hör inte längre vad de säger.

ca 10.45 Mamman: "Meeeeen klääääää på eeeeeeeeeeeer!!!", "....Annars(!!) får ni inte åka skoter!", "NEEEJ! Gå INTE ut på balkongen i strumporna!"
ca 10.46 Liam går ut på balkongen i strumporna.
ca 10.47 Mamman: "Det där var väl (%#¤*`!!-igt) onödigt!!!??" Vill du verkligen åka skoter?? Eller kanske DU ska va hemma???" ..."Klääää pååå eeer NU!"
Leo: "Dumma dig mamma!"
Liam: "Nu slutar du tjata!! MORR!!"

11.10 Börjar efter en stunds eftertanke och djupa andetag att brotta på dem ytterkläderna. Svettigt.

11.13 Ställer frågan till en påklädd Liam om han är kissnödig? "Du borde ju verkligen ha kissat innan du tog på dig overallen.." Får ett nekande svar. (...Daah??)

11.15 Älskade fin åker till Flygge (igen) för att hämta Far och son Modin. Planen är att jag ska komma efter och plocka upp hundarna efter vägen - eftersom jag har combi. Detta efter överenskommelse med far som tycker att "det går väl bra?"

11.20 Barnen påklädda och beordrade till att stanna i trapphuset medan jag rafsar ihop det sista.

11.23 Liam står utanför porten, har halat av sig alla kläder och kissar... (Man är ingen vidare prick-skytt som 4-åring....) Mamman: Blundar i förnekelse.

11.30 PHU! Samtliga passagerare bältade i bilen. Hämtar våran vovve Atlas, speedad och förväntansfull som vanligt.

11.35 Halvvägs till Flygge ringer fin och ber mig vända om då han står på macken. Ändring i planen; Far insisterade på att pula in allt, inkl. hysteriskt ivrig hund, i bilen (Fin har inte combi). Leo är jääättetrött. Vissa hungerstecken ger sig till känna på barnen - och mamman.

11.45 Väntar på att far och Alex ska köra fram skotrarna. Fin konstaterar att det är en kvart kvar till ICA öppnar.

11.50 Far gör en spektakulär entré med skotern (nerför en snövall på ABSOLUT skoterförbjudet område - mina grannar är allergiker) och vi ger oss av mot vårt mål - Lillvallsjön. Vi bestämmer att de först åker till stugan och hämtar en skid-pulka till mig/trött Leo och möter mig uppe vid vägen så promenerar jag ner på isen. (Kuriosa: Min granne läser senare lusen av far. Far erkänner sig skyldig och ber honom ringa polisen)

12.00 Jag anländer till målet. Räknar ut att det inte borde ta dem mer än 20 minuter över Byxmyra..

12.10 Onkel Brunbjörn passerar med bil på vägen, stannar och vevar ner rutan. Glad att se honom dyker jag in med en kraaaaam genom rutan! Han kramar tillbax och berättar att de drabbats av en hemsk magsjuka kvällen innan.

ca 1 timme senare: Alex dyker upp UTAN pulka och ifrågasätter om jag verkligen MÅSTE ha den NU? Leo sover i bilen. Vaknar då Alex rivstartar skotern för att hämta pulkan i vredesmod.

Därefter försvann tidsuppfattningen i ett enda töcken.

Pulkan anländer men det saknas ett par vitala remmar. Älskade lugna fin löser problemet.
Promenaden utför ner till sjön är otroligt skön och axlarna börjar falla ner...Aaah! ÄNTLIGEN på plats!! Vilken hääärlig dag!
När vi kommer ner på sjön frågar far om vi vill ha skjuts de 400m det rör sig om...men neeejdå...det är ju så skönt att gå! Efter 50 meters pulsande ångrade jag mig lite men kämpade frustande mot målet och den lilla skaran som väntade på oss; Mor, far, Alex, Onkel Zeke, Liam och två helt galna hundar.

Liam berättar att de är i full färd med att borra ett hål åt honom så att han äntligen ska få fiska!
...Å nog borrar far alltid.... Han borrar, å borrar, å borrar, å borrar..... Älskade fin erbjuder sig gentlemannamässigt att ta över en stund. Pappa svara med ett enkelt "Ja gärna" och spekulerar i om han ska åka bort och låna sin andre brors borr istället.. Fin borrar, å borrar och borrar... Min lösning på problemet är helt enkelt att lägga ner och låta pojken stoppa ner linan i det hål som är.. Innan jag hinner utveckla den tanken är han igenom isen och alla är nöjda och glada!
Far häver ur sig några smädesord över Onkel Zekes isborr varpå han svarar nåt i stil med att vi ändå inte kommer att få en fisk med två överaktiva hundar på isen..
Leo har inte somnat om, vilket han skulle behövt, och kravlar sig ur pulkan lite sur till en början.
Jag försöker tygla hundarna. Utan resultat. Muttrar och fräser. Situationen börjar kännas något okontrollerad. Total avsaknad av lugn och ro. Alex sticker. Kompis på Vättaberget lockar tydligen mer.
Fin föreslår att det börjar bli dags för fika... Han är inte bara fin utan ett geni oxå!

Liam stortrivs i solen, med sitt pimpelspö, varm choklad och smörgås.. När han fikat klart kämpar han för att komma på benen bland koppar, termosar och smörgåsbyttor.. När han väl lyckats med denna bragd tar han ett steg bakåt å ....PLOPP! ...Rakt ner i ett surt förvärvat pimpelhål.. Dyngsur upp till knät. Han får åka hem med mormor. Far skjutar upp dem till bilen och kör över sitt pimpelspö när han kommer tillbaka.
Elden knastrar lite mysigt. Högsta beredsap på att Leo vilken sekund som helst ska snubbla och falla dit i..

Onkel Zeke har lämnat vårt läger och sökt lyckan och lugnet i ett sällskap vid en udde längre bort. Far tar med sig Leo på en skotertur bort till onkel Zeke och gänget - Det blir nog kul! Hundarna följer efter som två rykande streck. Onkel Zeke tyckte säkert att det var jättekul.
Jag och älskade fin ensamma kvar i vårt läger.. total tystnad. apati. Utväxlar några huvudskakningar och "herregud..". Far kommer tillbax med min nöjde lille son och två stört-trötta hundar. Vi äter en burk Bullens och konstaterar med ett "Jahapp..." att klockan blivit rätt mycket..

Vi packar ihop, alltihop och samtliga på en och samma skoter för avfärd upp till bilen. Jag vet inte om det var tröttheten eller tillfällig sinnesförvirring som fick mig att gå med på den färden... "Inga problem! Det här går så bra så!" förkunnade far. ....Vilket det faktiskt gjorde trots att jag fruktade annalkande arytmier för såväl mig som vovvarna.. Lite lättad över att äntligen få hämta Liam och åka hem tackade jag lite ironiskt för idag.. Det var då han sa det; Ja män dä va en fin dá!

Världens längsta vecka?

Ja det känns nästan så! Det man gjorde i förrgår känns som waaay back in time på nåt vis.. Märkligt! Kan bero på att jag känt mig så himla tussig, trött och frusen i veckan och på den här eviga längtan/saknaden som river en i nackhåren större delen av tiden.. Hela den här månaden känns lite extra märklig! Jag både jobbar och har barnen i korta perioder, så det känns lite hattigt.. Längtar sjukt mycket efter barnen de dagar de är hos pappan och efter fin alla dagar då vi inte ses.. Hövva! Mycket längtan blir det... Men IMORRN kommer han hit, min fina jämte... ÄNTLIGEN! ..Å smågrynen kommer igen på lördag så helgen ser ut att bli fullsmäckad med kelande...lovely! : )

I tisdags lämnade jag och Liam en leksugen lillebror på dagis.. Liam var mer myssugen med mamma så han fick följa med hem igen. Vi stannade dock till uppe vid skogen på vår vandring hem där de övriga "storbarnen" skulle åka skidor. Tanken var väl egentligen att vi bara skulle passera, men Liam blev så ivrig att ta nåt varv i banan som han superfiffiga och duktiga fröknar gjort iordning! Stog i mitt stilla sinne en stund och beundrade de söta små.. Så duktiga! En härlig stund en härlig morgon!

Resten av dagen kurade vi ihop oss i soffan trots det sprakande solskenet utanför.. Sedan var det dags att hämta hem lillebror som haft en toppenbra dag han oxå! : )

Igår fick de va hemma bägge två! Det blev en lång dag. En jättejättelång dag. Klockan 05.30 förkunnade Leo att det var morgon och hög tid att kliva upp! Vi var inte riktigt överens på den punkten.. En timme senare var de i full fart bägge två och gjorde allt för att välta en morgonsur muttrande mamma ur sängen.. Kändes ungefär som om jag hade klister under fötterna, ett gruslass i ögonen och blyproteser till armar och ben.. Funderade hela förmiddagen på om det var förenat med psysisk ohälsa att bege sig till stan med dessa duracellkaniner och den här surpuppan som skulle föreställa mig själv, eller om en utflykt var just det som behövdes?

Efter lunch beslöt jag mig ändå för att chansa och vi gav oss iväg. Som om inte själva resan i sig kändes som en utmaning kryddade jag till det lite extra med storhandling på Willys som första anhalt.............. Såg på mig själv som från ovan och funderade innerligt i några sekunder på vadihlvt jag gett mig in på?? En stund senare kunde jag stolt lämna stället med fulla kassar och själen full av lättnad - Det gick ju alldeles stråååålande!! : ) Nu säger jag inte att jag tänkt göra det till ett stående mitt-i-veckan-nöje men skönt ändå att se man oroar sig bra mkt i onödan ibland!
Jag låste fast surpuppan bland kundvagnarna och kvittrande satte vi sedan av mot nästa anhalt; Timrå simhall. Där tillbringade vi en ljuvlig eftermiddag... Grabbarna var alldeles lyriska och vi hade så himla kul ihop! DET däremot, kan jag mkt väl tänka mig att göra varendaste vecka! : ) Liam: "Mamma. Det här är det kuligaste badhuset nånsin!! ....(en kort stunds intensivt funderande med rynkad panna) ...Jajjemän! Det ÄR det!" Hahaha... Ljuvlig liten värld de lever i! : )

I barnpoolen fanns, förutom vi, ett annat syskonpar (6 o 4 år).. Ett väldigt rättframt och pratsamt sådant! Efter 5 minuter hade de korsförhört oss om vilka vi var, vad vi hette och hur gamla vi var... Fått reda på vad de hette och deras åldrar, hur många baddräkter flickan hade och med vilka motiv, fått en uppvisning av hela deras tricks-repertoar i vattnet (å det var mååånga konster..), samt exakt vad de just ätit till mellanmål.....Och vad som blev över att ta med hem igen..... Allt detta med den yngsta babblandes i örat på mig på mindre än 30 cm avstånd. Plötsligt frågar hon: "Var är deras pappa?"

Jag: "Eeeh...ja, han är på jobbet!"

4-åringen: "Jaha. Min mamma jobbar jättemycket! Hela tiden! Hon jobbade igår och igår och igår och igår och igår och igår och igår och igår...!"

Jag: "Ooojdå....jobbar hon SÅ mycket??"

4-åringen: "Jaa! Fast inte pappa. Han är hemma........för han har sååå himla ont i ryggen förstår du!"

Jag: "Jasså, säger du det...ajdå.."

Då öppnar 6-åringen kaknedkastet efter att ha varit tyst under säkert 1 minut:

"Jaa! Å mamma är SÅ trött på pappa nu! ...för att han aldrig jobbar!"

Hahahahahahaaaa!!! Bubblade som bubbelpoolen inombords... : D

Det var en trött men lycklig trio som kom hem till byn.. Alldeles varm i hjärtat lyssnade vi på lillebror som sjöng "Björnen sover" tills att det rann ut i ett stilla snusande.. Liam kurade upp sig i soffan hos mig en stund, mån om att få en liten tid för sig själv. Efter bara en liten stund somnade han, som kronan på verket, i min famn varpå mitt hjärta nästan sprack.. Det är inte ofta det händer nu för tiden, ack så mysigt...

Men än var kvällen inte över.. ; ) Strax före 21 flög mina fina Greysoholics in på Örnnästet och vi kurade ner oss i soffan för veckans seans.. Det var Catharina med säcken, Nettan borti vägen, Jannice med finaste mössan och Eva-Sofie, min nu mer hotta glasögonorm till granne! ; ) En underbar avslutning på kvällen!

Ujujuj..

...Vad en helg går undan! Har fått så himla mkt gjort, men ändå gnager det i mig att man skulle ha hunnit så mkt mer!! ...Tur att det kommer fler... : )
Prins W´s fotbollsrum är så gott som klart och jag har mest ägnat helgen åt motivmålning av favoritlagets logga:

Jag gillar verkligen att måla men tyvärr är det sällan man har tid och möjlighet these days! Lite smådetaljer kvar i rummet men det blir verkligen tokfräckt.. å bäst av allt verkar grabben bli toknöjd oxå med mina och Pappa fins lite galna idéer! : )
Så lördagen spenderades till största del med en pensel i handen... Hade fullt sjå att kontrollera nerver och penseldrag under Radiosportens sändning då Timrå tillsluuuut tog den förlösande slutspelsplatsen! : )

Söndagen inleddes med en rejäl sovmorgon och fortsatte med mera målning.. Kände mig rätt mör när vi sent på kvällen kröp upp i soffan för en okristligt sen middag och lite välförtjänt söndagsmys.. Föll ihop som ett korthus tätt intill fin och sov halva natten i soffan!
Känner mig trots mycket sömn trött, trött, trött och frusen...Tror minsann att kroppen är i behov av lite vitamintillskott och en rejäl service!

Denna vecka inleds av några dagar tillsammans med mina smågryn! Tänkte att vi ev ska åka och bada men annars ska jag nog mest försöka gosa med dem så mycket jag bara kan! Därefter väntar ett par dygns jobb och intensiv korvstoppning med ny kunskap då det i början av nästa vecka står AMLS-utb på schemat. ...Å sen? ..Ja då är det visst helg igen! : ) Time flies..

Fick under helgen även ett tråkigt men inte helt överraskande besked som medförde en märklig känsla av tomhet och värk i hjärtat.. Det är lika märkligt varje gång då tillvaron tar en ny vändning och plötsligt inte kommer att se ut som den gjort tidigare..

"Det är bättre att ha älskat och förlorat än att inte ha älskat alls"

Veckans Liam:

Mamman: Har ni ätit middag..?

Liam: Mm... Å mamma, den var inte särskilt god.

Se upp i backen!!

....Eller var det snarare "Se upp för backen!!" då vissa av oss raglade hem efter den årliga byboxningen i lördagsnatt...? ; ) ..Yeah, what a night... Å vicken dá!!

Jag, Liam, morbror Magnus och en liiite lätt jetlagad och ljusskygg, men alldeles alldeles underbar Miss Modin gjorde liksom hundratals andra en tur till Gussjöpimpeln denna fantastiska vårvinterdag! Där irrade vi omkring på isen en stund tills vi fann och tog plats i onkel brunbjörns läger! Där satt vi sedan och bara njöt av solen, knastret från en eld, snyltlunch och sällskapet av varandra.. Liam var alldeles lyrisk av alla dessa skotrar och av kvalitétstiden med sina älskade morbröder!

(Observera morbror Magnus drinkpall!! : ) ..Det blev tyvärr den klenodens sista färd..)

Fram på eftermiddan for vi hemåt för att börja linda knogarna inför kvällen.. ; ) Vi utbytte tips och idéer och hann med endel sparring innan de första gästerna flög in på nästet! En av de fascinerande sakerna med byboxning är att doping inte är tillåtet, det är absolut nödvändigt! ...Så det såg vi oxå till att hinna med..

Bästa Johanna och hennes Ångermannalänning Patrik var först in....sååå lovely att äntligen få träffa dem, få lite vuxentid och dessutom gå på fest tillsammans!! Sen flög numera utflugna Anna B och hennes nyfunna kärlek in! Lika där, underbart att ses igen...Så längesen! Trevlig kille har hon hittat oxå! ..Braa! : )

En otroligt avslappnad och lättsam atmosfär sänkte sig över oss och kvällen bara flöt på.. Jannice, fräsch som en vårvind, förgyllde förfesten med sin närvaro liksom onkel varg å det finfina sällskapet från tandläkar´s m.fl.!

Sedan ljöd gong-gongen och det var dags att ta plats i ringhörnan! På Wärdshuset var det ett ordentligt röj och en faslig massa folk! Jag fick mig en tjottablängare ganska omgående men reste mig med värdigheten i behåll ganska snabbt! ; ) Det kryllade av folk... kända och okända... huuuur kul som helst!!

När Alfredsson slagit an de sista tonerna och lamporna i taket tändes kom krögar-Anders fram till mig och sa; "Nä nu är det nog bäst att du skyndar dig hem Mia, du ska ju ha efterfest!" ...WHAT??! Jag kände hur jag genomgick en Barbamammaförvandling till ett frågetecken samtidigt som jag hörde varningsklockorna ringa.... Skulle det verkligen vara nödvändigt med förlängning?

Jodå.. Mina inneboende, Magnus och Jenny, hade gjort sig lite mer än lovligt hemmastadda på Örnnästet visade det sig och bjudit in var och varannan på sin väg ut från lokalen.. å de hade varit flitiga vill jag lova! ..Så kom det sig att det blev efterfest oxå..

Men då deltagarna började dricka colagrogg ur pipmuggar eftersom glasen var slut fick det vara nog och jag lätt gong-gongen sätta stopp för den sista ronden!

Hela söndagen låg tre utslagna jurymedlemmar i soffan och försökte utröna vem som egentligen tog hem titeln?? Det var mitt i eländet av att vara människa denna dag, en superhärlig dag full av kandidatbidrag, motiveringar, skratt och analyser... Skruvad kvalitétstid med två av mina absoluta favoritnosar..Magnus å Jenny...

I måndags bar det av till Jämtland för ett par dagars sportlovsfirande för mig och Liam! De dagarna överträffade då alla mina förväntningar, alla utom vädret... Men det gör så lite då allt annat stämmer!

Vi stannade först till i Hackås och hämtade upp fin (somjaglängtathalvtihjälmigefterienheeeeeeelvecka!!). Sedan ett pitstop i Skucku för att slå följe med resten av det bedårande sällskapet mot vårt mål - Storhogna! Det sällskapet bestod i prins W, Maj-Britt och Sven och familjen Stridh/Eriksson! Underbara typer allihop.. : )

Jag och Liam stegade sturskt iväg till skidshopen och hyrde oss varsitt utförskit för nu skulle det bli åka av! Jojjomän! ...Det var inte förrän jag på skakiga ben fått på mig hela munderingen som jag slogs av tanken "Vad i hela friden har jag gett mig in pååå???!! Jag har ju för guds skull inte stått på ett par såna här på...en evighet - minst!! Lååångt innan de här Kavringlaggen iaf!!" : /

Lilleman tog dock ingen notis av min lätta ångestattack utan bubblade av iver och kunde inte få på sig skidorna fort nog!

På något mirakulöst och krampaktigt vis tog vi oss upp i liften. När vi nått toppen och trasslat oss ur härvan av skidor (kändes som om vi hade typ 4 par var på oss...) kände jag återigen behovet av en papperspåse att andas i... Till min stora lättnad fanns 2 räddande och lite mer erfarna änglar vid min sida och jag lyckades slingra mig ur de första åken! Tack vare min stekheta älskling och hans kusin, min räddare i nöden, slipper vi ett fortsatt liv i rullstol... TACK!! ; )

Sturskheten höll i sig och ganska snart hördes Liam ropa "Men släpp mig! Släääpp miiig!" och med ett värkande modershjärta av både stolthet och oro fick han sin vilja igenom.... Å det gick ju alldeles strålande! Han störtade nerför backen i förtjusning och efter ett par åk, medan mamman fipplade med mobilen, såg jag i ögonvrån hur han grabbade tag i liften och stack iväg på egen hand! STOLT var ordet!

På kvällen bjöds det på urmysig afterski och en utsökt middag med hela gänget i Skucku.. Lovely!

Dagen efter utlovades en förbättring i väderleken och vindstilla, men det blev såklart precis tvärtom.. Grått å snålblåst.. Men tack vare mina skidglasögon och värmen i själen hade iallafall jag solsken hela dan! ; ) Jag och Liam stannade i den trygga och fullt tillräckliga "Kallebacken" medan resten gav sig ut på äventyr i närområdet.. Mot slutet av dagen fylldes mitt hjärta åter av stolthet då min lille lille lille gudson gav sig på att prova snowboard! Då fick minsann pappa Tommy känna på nerverna och hjärtat i halsgropen.. Som svar på hans oro i ögonblicken av vurpor svarade Måns bara att det inte gjorde så mycket om han ramlade, han var ju ändå bara nybörjare! Hahaha... Mr. Cool... ; )

Underbart är kort... Tack kära kära ni för underbara dagar!!

Igår, Onsdag, var sportlovet slut för vår del och vi for hem till minsteman så vi längtat sååå efter! Kvällen tillbringades i hemmets lugna vrå med middagssällskap av morbror Alex och myspys.. Fick lov att avnjuta veckans Grey´s på egen hand då de andra hängivna hade annat för sig.. Hur man nu kan ha det en onsdag kl 21?? Obegripligt.

Ljuvligt är att det blev en kort vecka.. Alldeles snart är det helg igen! Då återvänder jag på egen hand till Jämtland för ett par dar med fin.. Lite målning och pyssel med prins W:s rum står på agendan och förhoppningsvis hittar vi på nåt annat skoj oxå! Återstår att se vad det kan tänkas bli.. Längtar!

Tokkär tjej och stekhet jämte..

Årets bragdmedalj går till....mig!

Ja för nog får det ändå räknas som en bragd när man lyckas hälla halva skurhinkens innehåll över sig själv?? ...Det bara hände! Något gick allvarligt fel på vägen mellan hjärnan och armarna kan jag säga... Flera sådana fenomen har utspelats sig den senaste tiden!
Som t.ex. förra veckan då jag satt å lunchade med Liam och Johanna på IKEA.. Plötsligt i ögonvrån ser jag hur min vänstra hand kommer farande emot mig och tänker attackera mig med en chokladbit! Förskräckt skickar jag ut ett nödrop till hjärnan som får handen att tvärnita, öppna sig och släppa den lilla godbiten i knät..... Mycket mycket märkligt..

Nåja.. Idag äre fredag å jag blev utan fredagsmys även denna afton.. : / Istället har jag pimpat till Örnnästet inför förfesten till den årliga byboxningen imorgon! ; ) En mycket målande beskrivning måste jag säga...haha! Det har spekulerats i dagar på FB om vilka som kommer och hur man ska lägga upp dagen/kvällen.. Det riktigt vibrerar i luften och alla verkar superladdade! Raj raj! : )
Det finns dock några personer som inte kommer att ställa upp i fighten till min STORA sorg.. bl.a. Biggan, Hjältansfölke å fiiiin!! : (

Veckan som gått känns fasligt lång men ändå inte.. Har iaf hunnit med en Birstasväng med Liam där vi drällde omkring i affärerna och mysfikade på Charm! Ett varv på IKEA blev det oxå givetvis..
I onsdags fick kvällen en abrupt vändning, på ett mycket angenämnt sätt! Fina Catharina kom farande utmed vägen och förkunnade att det var Grey´s premiär! Då insåg jag dels hur dålig koll jag har på TV-tablån och hur mycket jag saknat "Grey´s kvällarna"! : ) Premiären skålades in med ett par glas rött och reklampausarna försvann i ett vilt kacklande.. Det är nog bland de enda gångerna jag välkomnar reklamavbrott! : )

Nämen om man kanske skulle ta å bjussa kroppen på lite extra sömn..? Kan vara lönsamt om man ska stå på benen alla ronder imorrn! : )

"Det luktar bränt! ...Va bra!"

...hasplade Biggan ur sig vid vårt sista förarbyte för dagen... Det finns bara en Biggan.. och hon kan då vara dråplig som få! : ) Vad som i morse mest kändes stressigt och som ett "måste" utvecklades till en fantastisk dag på Sättna flygfält. Det var dags för den återkommande halkkörningsutbildningen där vi får tillfälle att testa olika typer av ambulanser på halka och framförallt våra gränser... Det, mina vänner, kan gå hursomhelst då man plötsligt mitt i adrenalinruset funderar på om det verkligen finns gränser...? Det bjuds på en hel del "nu jävlar anamma" och "ojdå" när man blir varse att de visst finns (gränser) som dessutom kan vara väääldigt hårfina!
Denna underbara vårvinterdag bjöd förutom på sol på en hel del sånt och en hel del goda skratt...Knipmuskeln fick sig ett ordentligt träningspass den oxå...hohahaha! Å visst lärde vi oss ett å annat nytt oxå...eller? ; ) Min kartläsare för dagen var som sagt Biggan, bästaste, älskvärda, goa, roliga och lömska Biggan.... Det första människan gör då vi satt oss i vårt första testobjekt, Sprintern, är att hala fram kameran ur fickan!! Snabbt som attan åkte hornen ner och glorian upp! Sedan körde jag som en pensionär runt banan i jämförelse med vissa andra.... Hur blev slutresultatet i kon-mord? 14-2...? Höhöhö..

Biggan v/s röd kon 14-0...sen tappade ja räkningen.... ; )

Till min stora förvåning och en gnutta besvikelse slutade dagen utan vare sig skottning eller plåtskador...endast några ynkliga spår i lacken blev det... Men det kan mycket väl vara så, att "uppsamlingsheat" är till för de inte riktigt så snabba...eftersläntrarna liksom.. : )

Utvärdering? En jäkla bra dag med bästaste vännen, härliga kollegor och gentlemän! (Tack Tommy för maten....Det räddade troligen Biggans eftermiddag... ; )

What else.....

...Helgen! ...Tillbringade jag med min heta, fina jämte på hans hemmaplan... Åkte upp i lördagsmorse och fick börja med att ta rätt på han i Östersund efter boys night out... Lite lätt tussig och med skrynkliga kläder hittade jag honom...men alldeles alldeles underbaaaar!!! Aaaw!!
Sedan gjordes div inköp som t.ex. färg till prins W:s rum (med fotbollstema! Skitfräckt!), lite godsaker från bolaget och andra delikatesser från Coop. Fulladdade för en myshelg åkte vi sedan hem till Hackås och låste in oss... ; ) Två helt ljuvliga dagar susade förbi då jag bara fick lalla omkring å bara vara löjligt kär... Titta på, ta på, kraaama... Mmmm! Lovely!! Lite målning och annat vettigt blev oxå av....
Men det vettigaste utav allt tog fin itu med på söndagseftermiddag...Vår tänkta Englandsweekend, i april, är nu officiellt bokad!!!! : ) Tack vare flitiga efterforskningar av fin fick vi tag i ett tokbra paketpris för hotell och matchbiljetter till Liverpool v/s West Ham.. Kanske inte min drömmatch i premier league... Men med tanke på allt runtomkring och framförallt ressällskapet tror jag nog att jag överlever..... ; ) Det finns såklart en liiiiten hake att det skiter sig med biljetterna (de är inte billiga för intet..) vilket vi isåfall får reda på 3 veckor innan... Men det ska nog gå vägen må vi tro! : )
På måndagmorgon fick jag ta i utav bara den för att slita mig loss från mitt rosa moln och min kärlek och återvända hem till byn...

...För att hämta två hjärtegryn på dagis och fortsätta kramas! Som jag längtat efter de små... Imorrn ska minsteman på dagis igen och den lite större blir hemmavid med mig. Hade tänkt mig en tur till stan för några ytterligare inköp till "fotbollsrummet" som är under uppbyggnad i Hackås och lite mysfika.. Vi får väl an se hur det blir..

Resten av veckan består i jobb och uppladdning inför helgen då det vankas byfäst! Gussjöpimpeln går av stapeln med åtföljande pubkväll på Wärdshuset och jag kan säga att det redan börjat rycka i tårna! ; )

Dagens Liam då jag kom ut från ett litet privat besök på toaletten; "Meeeeen vad du är duktig mamma, som bajsar på toaletten!!"