Vissa dagar blir jag mer påmind om vilket arbete jag har, vad det innebär och hur mycket jag faktiskt älskar det. Ibland stannar man upp för en stunds eftertänksamhet framkallat av sina erfarenheter. Idag är en sådan dag!
Vi möter så otroligt mycket människor och personligheter, med olika öden. Vårt arbete bjuder på så mycket glädje och sorg, så många skratt och så många tårar. Så mycket känsla, så många känslor!
Vi ser så många hem, så många förhållanden och olika livsstilar - så många resultat av val människan gjort. Vi ser även det ingen människa kunnat förutse.. Tragiska olyckor, plötsliga oväntade händelser och sjukdomsfall men också välkomna överraskningar och lyckliga slut! : )
Vi möter människor i alla åldrar, ur alla ursprung och "samhällsklasser".. För oss är alla lika.
Vi är SÅ ovälkomna men samtidigt SÅ efterlängtade.. Vi kastas mellan hopp och förtvivlan, mellan tankar, åsikter om rätt och fel, mellan sin egen person och sin yrkesroll..
Vi möter dessa människor i det första, akuta skedet. Då världen tycks uppochnervänd och tiden stå stilla.
Det är vårt jobb, att göra vårt bästa, just i denna stund... Stunden de allra flesta helst vill glömma!
Låter ganska meningslöst va?
Men det är just det som är summan av kardemumman! Konsten och utmaningen att aldrig veta vad som väntar dig när du går på ditt pass. Att sätta en fot framför den andra och försöka göra det bästa - av varje situation man kliver in i. Underbart, fruktansvärt, oslagbart!
Idag har någon förlorat sin livskamrat, förälder, morförälder, släkting och vän.. Mina tankar går till er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar