Livet kryllar av överraskningar å hallelujah-moments!

Så efter en del om och men rullade vi mot den kungliga huvfudstaden.. : )

Först kom så Sanna å Magnus på middag som planerat. I sista sekunden. Vi bokstavligen skyfflade in maten mitt bland packning å hysteri, vid halvt dukat bord å drog i väg på 9:ornas Vårshow på Lidens skola.. Å vilken show!!! Det bjöds på en heeel del sång, musik, dråplighet å skratt.. Lärarna fick sig en rejäl omgång, precis som vanligt, och det tycks va sig likt…haha!! Klart överlägsen i sin roll som lärare var Niklas som föreställde min gamla syfröken/klassföreståndare Kerstin….SÅ klockrent!! Vilken talang!!! :D Kan säga att jag fick gåshud mer än en gång av all denna nostalgi, skönsång å det faktum att min lillebror medverkade… Att han går i 9 B, att han lämnar Lidens skola nu på fredag, att han hunnit bli sååå stor!!! Jag är SÅ stolt över honom…. Alex är sig själv..sitt underbara 15 åriga egna jag.. med en överlägsen personlighet, ett STORT hjärta och ett solklart MVG i rollen som lillebror/morbror! ; )

22.30 rullade vi ur byn å vid 03-tiden låg vi i tryggt förvar i sängarna i stugan. Halva onsdagen gick åt till att söla omkring ivrigt väntande på att få gå å sova middag.........Zzzz.... Sen gjorde vi en spännande tur till Arninge å köpte lite grejer, träffade en tiger å köpte lite fler grejer.. Grabbarna fick sig en helikoptertur som belöning för gott uppförande på Skopunkten.. ; )

Torsdagen 4 juni 2009 kommer jag ALDRIG att glömma (..Iallafall inte så länge jag kommer ihåg att inte glömma den….; ) Vädret var verkligen skitpiss.. Så vi beslöt oss för att spendera dagen på Naturhistoriska museet! Dagen skulle komma att bli ett äventyr…inte bara historiskt sett!
När vi kom fram och skulle parkera utanför denna magnefika byggnad stötte vi på dagens första utmaning… Senaste nytt inom parkeringsbranschen är tydligen nåt de kallar för ”Easy park”….Skit-easy…verkligen…. Som förstagångsanvändare var ja tvungen att ringa upp en, förvisso MKT trevlig å hjälpsam kille, och registrera mig som kund… samtalet tog en evighet och tillslut, efter alla mina dumma frågor å hans inprogramerade svar var vi lika förvirrade bägge två…haha! På frågan varför detta skulle vara så bra svarade han t.ex. att man i och med detta bara skulle betala för tiden man står parkerad..........Men hallå?? Gjorde man inte det tidigare oxå...? ..Å vad händer om man glömmer å ringa å säga upp sin p-tid när man åker därifrån...? Sammanfattningsvis skulle jag hädanefter kunna betala p-avgift via ett samtal/sms (SMS-PARKERING!!?? Men kooom igeeen!!??? Hahahahahahhahahaaaaa!!!!!!!!) …Inte nog med att de ville ha 15 kr/tim utan även en fast månadskostnad (Utan vare sig uppsägnings-/bindningstid – tack!) på 29 kr eller va fan det va….. Som vanligt nickar man ju bara, tar sig för pannan å gör som de säger.. Mitt i all förtvivlan å förvirring spelade jag ut bonn-lurk-kortet å försökte med: ”Ja utvecklingen tycks ju verkligen gå framåt å det är säkert bra..men kom igen!! Jag är från Sundsvall….å där har vi minsann inte sånt här trams!!” …”Joodå!” svarar pojken ”…vi finns där också!” ….”OK. Jag är egentligen från Liiiden å kanske inte i stan SÅ ofta..”
Efter en lååång intelligent diskussion om hur han egentligen skulle veta exakt hur länge jag skulle stå där (dah?!) och hur vi skulle lösa p-avgiftsfrågan för mamma som hade egen bil, men inte äger ett betalkort ”fixade” han det bara….TACK! ; )

När vi tagit oss in, betalat inträde och fått varsin gul klisterlapp på bröstet (vilket min mamma fann något stötande, hahaha...) började vi en fascinerande vandring genom historien.. Efter 10m började min mobil att ringa och jag tycktes plötsligt bli xtra populär… Genom större delen av avdelningen med dinosaurier hade jag bl.a. ett allvarligt, och stärkande ; ), samtal med Biggan.. Liam tyckte det var jättespännande!! …men allt lite läskigt emellanåt… Det är verkligen ett fantastiskt museum med otroliga utställningar!

När vi hunnit upp en våning, till de svenska djuren (där älgen å bävern var storfavoriter!) började telefon-jvln ringa hysteriskt igen å ja tänkte ”NÄÄ! Det kan faan vänta. Inget nummer ja känner igen…” …Å GUUUUD så glad jag är att min nyfikenhet tog överhand då den envisa signalen ljöd igen.. För det va Jenny, som efter mitt lite irriterade svar, hasplade ur sig nåt i stil med ”Hej! Jag har lite bråttom men var tvungen att få tag på dig! Vill/ Kan du gå på Bruce Springsteen ikväll??” Jag svarade ungefär ”Öööööööh…jaa....hmmmmm…??? …Kaaan ja väääl…?” När jag lagt på trillade poletten ner. Jag stirrade på telefonen med hakan i backen i nån minut å sen blev det blandade småhopp förbi vargen å björnen..!!! : )
Dagens andra utmaning blev att hinna till Stadion till 19.30… När Liam fått hyffsad koll på älg-lätet satte vi punkt för Naturhistoriska och ilade iväg ut till bilen.. Mamma slet loss klisterlapparna å smetade fast dem på två andra bröstkorgar på väg ut – tvärnöjd efter att ha gjort dagens goda gärning.. : )

Nästa anhalt var (ÄNTLIGEN!) farmor och Bosje i Skrubba.. Liam hade varit som tokig och läääängtat så!! Hela Essinge-leden gick åt att informera släkt å vänner om hur jag skulle tillbringa kvällen!! : D Hihihi!!!
Väl framme var kampen mot klockan i full gång och jag å Leo fick vända på klacken med dsamma i stort sett.. Det var då en underbar syn då Bosse kom oss till mötes å Liam klev ur bilen på sitt smultronställe!

Utmaning nr. 3 blev att behålla lugnet å inte göra en "Michael Douglas" på väg tbax då trafiken flöt på i 10 km/h ända ut på E18… Jag svor att OM jag mot pistolhot tvingades bo i den här j-vla soppan skulle ja klippa körkortet mitt i tu å ge mig hän åt lokaltrafiken – för gott!
…Men jag hann! Efter att ha lämnat av Leo hos mormor, hets-ätit å bylsat på mig alla kläder jag ägde var ja först på plats – i vårt sällskap – på Stadion! ..Det var jag och 3 miljarder andra människor med spring i benen….. Jag klamrade mig fast vid ett stoppljus, famlade fram mobilen, konstaterade att nätet var överbelagt, fick panik, tog mig samman, gick en bit bort å ringde Jenny igen… När hon å fina fiiiina Josefin ääääntligen uppenbarade sig stod jag å tryckte under ett träd som en feg tjur som vägrat gå in på arenan.. Sen skulle vi ”bara” hitta killen med biljetterna..(Utmaning nr.5...eller 6?)..

”Meen!! Han skulle ju stå under Stadion-skylten…” Utbrast Jenny uppifrån mina axlar… Å det skulle han säkert…Han å 200 andra…. : / Som ett underverk fann vi varann tillslut å tog oss in lagom till Bossens entré…
BRUCE SPRINGSTEEN & THE E STREET BAND….. Jag säger som en vis man (min far ; ) att har man sett dem behöver man inte gå å se nå mer… SÅ SANT!! VILKEN upplevelse! MAKALÖST fascinerande!! Vilken man….vilken legend…vilket band… å vilken glädje de öser på med!! Regnet sipprade ner å vi blev ordentligt blöta å kalla innan konsertens slut... men jag har nog aldrig varit så lycklig och exalterad mitt i ett regnväder! Frös hellre fast i en löparbana på Stadion än att gå hem…haha! Så TACK älskade Jenny för att du ringde, ringde å ringde…TACK till er alla tre för en underbar kväll som jag GÄRNA gör om å TACK!!! Till mig själv för att ja svarade i telefon…. : ) Försökte även dela med mig av min otroliga upplevelse till nära å kära…ni kan tacka mig anytime…hahahahahaaaa… ; )

På fredag morgon vaknade jag kvittrande å nynnande på Born to Run.. Sen bar det av till Täby C och lite grädde på moset – shopping! : ) Då jag tyckte jag gjort av med alldeles för mycket pengar tog jag mig samman å slet mig loss ut mot bilen….För att mötas av en ill-gul parkeringsböter på vindrutan! TREHUNDRA KRONER bara för att jag glömt den där helsikes P-skivan…. SÅ LÅGT tycker jag!! …Nä tacka vet jag Easy-park! ; )

På eftermiddagen kom Petra å småjänterna ut å hälsade på å vi hade en urmysig eftermiddag/kväll! Vi hoppas på ett snart återséende å den gången på den norrländska kontinenten.. ; )

Sveriges nationaldag, Lördag 6 juni, spenderades i hemmets lugn å stilla vrå.. SÅ skönt att inte flänga omkring, lägga bort alla ”Jag borde egentligen…” å bara va! Vi pyntade huset...

...och laddade inför Sverige-Danmark…..vilket ju inte gick så bra utan riktigt uselt… Jag ger mig 17 på att de blev kalla om rumpan å stela i benen på Springsteen… Tyckte allt de höll sig lite väl stilla uppe på läktaren…

Igår söndag, då solen äntligen lyste med sin närvaro, var det dags att packa ihop å fara hem.. Men först svängen förbi Skrubba där vi hämtade upp en LYCKLIG Liam (som inte alls ville åka hem ännu…)! Vi bjöds även på en utsökt grill-middag å gofika (för de icke-storbjudna.. ; ) Förgyllde tillställningen gjorde Kalle, Sandra å lillkusin Elias! Så det blev en hel del lek å kramar också.. : )

Så kom stunden då det faktiskt var dags att åka hem.. Jag verkligen avskyr då vi är tvungna att skiljas åt… Denna gång har vi dock börjat smida planer redan nu då vi ska ses igen – å inte så himla långt fram i tiden faktiskt! : )

Resan hem gick fantastiskt bra! Härligt att åka så sent å ha ljust hela vägen! UNDERBARA NORRLAND!! Det må vara hysteriskt i Birsta också…men där parkerar man iaf GRATIS! Utan krångel (oftast..)! …Så det var skönt att komma hem…”Borta bra…” ni vet.. ; ) ...Till ett nystädat hus dessutom!! Mm minsann! INTE dåligt…. Utan HELT ljuvligt!
Idag har ja jobbat större delen av dan å ska så göra de nästkommande dagarna innan nästa äventyr tar vid, redan på torsdag…hehe! …å det TACK VARE SANNA!!! Du är då bara för gullig å snäll…ställer alltid upp om du kan! ..Som ja sa ska jag rikligen belöna dig en dag.. ; ) Love you!! (OBS!! Det hade jag såklart fortfarande gjort även om du inte kunnat…hahaha!)

….å till sist…GRATTIS TANT HANNA i efterskott!! Som jag antytt tidigare önskar jag man kunde ha klonat sig å varit med å fira denna magiska dag… men nu kan man ju inte det.. : (
…å allra sist…GRATTIS CATHARINA till MAGISTEREXAMEN!! Lite coolt är det…att ha så smarta kompisar… ; ) haha!

...Ett stort fång blommor till er!