Den 23:e (=SNAAART!!) säger jag och grynen "adios" till kalla Sverige och "hyvää päivää" till Playa Taurito och 1 veckas All-in på Kanarieholmarna.. Behöver jag påpeka att det känns huuuur lovely som helst......?
De två senaste dagarna har i huvudsak bestått i kvalitétstid med kärleken, vilket var precis vad jag behövde! Har känt mig lite "bräcklig" på sistonde. Inget "speciellt" som hänt/inträffat. Det har bara blivit lite för mycket på en gång, sådär som det kan va ibland! När jag känner mig "bräcklig" känner jag mig svag och sårbar....genomskinlig. Kontroll-freaket inom mig ligger för räkning på Knock-out och jag behöver resa mig, hitta fokus igen, prioritera, parera - Såväl sysslor som känslor och framför allt sådant som tynger mig och stjäl energi. Det kan vara alltifrån dammtussar till personer.
Sedan har jag för vana att INTE ligga där och kräla för länge, utan helt enkelt HÄ mig på fötter!
Ibland behöver jag en hand/spark/andlig vägledning/ rejäl rotblöta. Det varierar.
Hittills har jag (oftast och hursomhelst) klarat mig själv, men ibland behöver man faktiskt hjälp att ta sig upp. Denna gång behövde jag en pisksnärt, lukt av lite "komigennuförfaan" under näsan och dunk i ryggen/ömma smekningar. Varken mer eller mindre! :)
..Så tid med JW var ytterst välbehövligt. Två dagar av hans alldeles speciella klokhetsterapi, push, pepp och blotta närvaro.. och jag känner mig som en ny människa! Blir alldeles matt själv då jag tänker på vilken inverkan han har på mig. Ja, mina vänner som läser detta vet ju vad jag pratar om.. ;) Fick allt dra på mungiporna då han matade mig med mina egna så välbekanta ord;
"Du bestämmer. DU är den som bestämmer över dina känslor, hur du mår och låter saker påverka dig. DU behöver inte känna dig otillräcklig.." :)
..TACK, för att du är precis som du är och för att du finns i min värld. För i MIN värld är du perfekt.
(För den som inte observerade det sista tecknet i förra stycket var det en PUNKT. Ser ut så här: .)
..Nu har jag ju inte suttit och "FUL-gråtit" (ett av mina Sanna-favoriter till uttryck!) i dagarna två om ni trodde det! Nä, tvärtom känt mig fullkomligt tillfreds.. Vad har vi gjort då? ..Tja, inget särskilt! - Precis vad jag behövde! Igår gjorde vi iofs en insats för världsfreden och hjälpte Sanna att hämta en riktig jävla pösmunk-soffa som hon köpt! Det känns alltid bra att kunna hjälpa någon i nöd...eller som JW uttryckte det;
"Vad bra! Då har man gjort en god gärning idag. Då kan man återgå till att vara sig själv resten av året."
Sammanfattning av gårdagen:
Jag blev ytterligare "introducerad i familjen" - kändes braa! Tror vi gillar varann. (...Nej, inte barnen, de har jag ju träffat flera ggr! Ljuvliga, fiiina grabbar!)
Sanna har en tokmysig lya men behöver hjälp/spark i arslet...som btw hade blivit så litet! TACK och LOV spelar det ingen roll hur litet det blir.. för hon fyller hela vår värld ändå, med sitt hjärta och sitt sätt bara existera, precis som hon är, som våran Sanna! Som VÄRLDENS Sanna Hådén! ..Grattis VÄRLDEN, säger jag!
...Jo just det, trots att hon är fullkomligt fantastiskt kan hon INGENTING, om el t.ex(/sätta upp den fiiina lampan hon fick av mig för länge sen)
... Så en ELEKTRIKER vore på sin plats! (..Ja visst, som en ren ohyggligjävlaoförklarligmenSANN BONUStillvärlden, är hon singel oxå..and hot hot HOT, as hell...:P)
(Lämna gärna uppgifter/CV i kommentarsfältet så kan jag förmedla kontakten...För elektriker alltså... men ok, wtf, är du 'något sånär' händig så gör det ingen skada det heller!)
.......För dig som INTE känner dig särskilt träffad, tänker att du inte känner igen dig och kanske upprepade gånger måste intala dig själv att "Jag definitivt INTE är den hon behöver/vill ha.. Tänk igen, för jag tror att det är just dig som våran Sanna vill ha.
Det finns en annan människa i min värld som också påverkat mig mer de senaste dagarna.
För det första har den personen blivit "verklig"! Det är en människa jag kommit i kontakt med pga absurda tillfälligheter egentligen.. Det är en människa, i en tung tid i sitt liv, med familjeförhållanden jag verkligen fattat tycke för och innerligt känner att jag skulle vilja hjälpa.
I nuläget känner jag att jag bidragit med vad jag kan. Känner mig fullkomligt rättfärdig men samtidigt fruktansvärt svekfull. Någon gång, om jag får hennes tillåtelse, ska jag berätta om historien (Endel av er känner ju till lite av den redan iaf)... Som faktiskt är, inte så lite fascinerande! Det skulle bli en nagelbitare i mina memoarer! ;)
Det huvudsakliga jag ändå har att säga dig i nuläget som det känns: "Det är NU som livet är DITT (Å det varar inte för evigt, det varar en stund)" Du bestämmer.
Jag fullkomligt HATAR sådana här blogginlägg. "Mystiska personifieringar", där måååånga fler än de faktiska måltavlorna känner igen sig. Lågt, fegt och fullkomligt avskyvärt!!
Jag tvivlar dock inte en sekund på att budskapet gått fram till adresserna denna gång. ..Å jag kommer aldrig, ALDRIG att göra om det igen.
Enkelt.
Imorrn är det fredag och ledigheten fortsätter i ljuvligt sällskap av Johanna o Loke (Hemma hos DEM!) och sen får vi se vad resten av helgen har att erbjuda!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar