Vilken dag!! : )

Mina planer på dagens tänkta fisketur röstades ner med besked i morse. När vi lämnat Leopold på dagis insisterade Liam bestämt på att skjuta idag, igen.. Så sagt å gjort! Vi lånade morfars 4-hjuling och åkte upp till Masarotsvika där vi satt upp en jaktstig på myren och fixade lunch i det fria!

Avstånden och föremålen varierade liksom svårighetsgraden.. Vi lät fantasin och idéerna flöda!

Efter första skottet av Liam, från 35-40 m, kände jag att det här definitivt INTE skulle bli en enkel match....

Vi gick runt ett par varv och provade de olika stationerna liggandes, sittandes och ståendes.. Trots att man har fullt sjå att hålla sig för skratt många gånger kan man klart konstatera att han är fan inte dum! Han använder mycket tid, energi och fingertoppskänsla för att hitta en bra position! : )

Förutom stilstudier ägnade jag en hel del tid åt att studera hans vapenvett och tanke på säkerhet idag, utan att vara en "tjatig mamma"! ...Även det, Imponerande! : )

Vid den sista stationen (En Bullen's burk på 50 meter sittandes) krävde jag att få prova 2 skott liggandes, bara för att se om vi överhuvudtaget hade en rimlig chans?! ...BOM! ....BOM! ...Sedan ett sakligt konstaterande att det inte gick, att vi måste minska avståndet.. Liam fnyser, laddar 6 skott och SÄTTER sig..... Sedan var förnedringen total och nederlaget ett faktum. Satte 4 av 6. Tog av mig mössan, bockade, bugade och gratulerade min FEM-åriga son till segern.. : )

Mitt i alltihop, när vi står mitt på myren, tycker jag att jag hör glassbilens melodi!?!?! Tänker att det KAN inte vara möjligt (vi är ju mitt på skogen!)...men så ser jag att Liam står och stirrar på mig, lika förundrad/brydd.

Jag frågar: "Hörde du det där oxå?"

Liam: "Ja, det gjorde jag. Det MÅSTE ha varit göken!" ....Sen trodde jag att jag skulle dö av ett skrattanfall där på myren i Masarotsvika..

Klockan 3 var det dags att hämta "Lille-påll" på dagis som blev överförtjust då vi kom på 4-hjuling! Ett impulsryck och den fantastiska eftermiddagen gjorde att vi fyllde på ryggsäcken med proviant och tog en tur upp på Knyln!

Där fikade vi en "detfårdugasommiddag-middag" och lekte skogstok! Leken övergick snart till verklighet.... Måste varit den höga höjden/ bristen på syre, som gjorde att det tillslut spårade ur i ett hysteriskt skrattande - utan ände..

...Tills vi skulle NER från Knyln igen och Leopold tyckte det blev bitvis läskigt över stenar, blöthål och branter.. Men det gick det också! : ) ...Som de säger, NER kommer man alltid! ; )

När vi kommit förbi den jävligaste biten och lullar ner mot Flygge i behagligt tempo och ljuv kvällssol säger Liam som sitter bakpå: "Du mamma, Tack för en härlig dag!" ..Kunde inte säga mer än: "Tack själv hjärtat.. Jag älskar dig!"

Idag är det 7 månader sedan Peter lämnade denna underbara värld. 7 månader sedan mina absolut närmsta vänner förlorade en av sina söner och sin bror. Igår skulle han fyllt 30 år men idag är det 7 månader sedan han försvann.

Idag fyller min egen "lillestorebror" 29 år : )

I 29 år har jag varit tacksam, varje dag, för att du finns och det kommer jag fortsätta med. GRATTIS "mobbo Mammut", jag och mina små monster älskar dig!