Frågade imorse huruvida mina söner ville gå på dagis eller ej.. Leopold svarade ivrigt och i jämfotahopp "Ja!Ja!Ja!Jaaaaaaa!!!" då det ju faktiskt var tisdag, dagen då hans grupp går till skogen.
Liam däremot skruvade på sig och sa "Näe mamma, jag vill vara hemma med dig..för jag har längtat efter dig SÅÅÅÅ mycket!" Medan hjärtat smälte satte jag då igång att göra matsäck och packa våra ryggsäckar för olika ändamål.. Innan vi for fick Liam göra två måltavlor av ett par Bag in boxar som jag sparat till t.ex. sådana ändamål (Tomma - givetvis.. ;). De blev så fina att jag tyckte det var synd och skam att skjuta sönder dem!
Sedan, medan jag for omkring i lägenheten och plockade, packade och klädde mig följde han vartenda steg jag tog..tätt, tätt i hasorna och tittade upp på mig som en kissnödig hundvalp! Tillslut blev jag tvungen att fråga om vi lekte "Följa John"?! .."Nä mamma, jag tycker bara att du är så himla fin!" säger gullskruttet... De är helt underbara mina barn på det viset (bland såååå många andra vis förstås..).. SÅ duktiga att visa sina känslor, sin kärlek, ge komplimanger och visa tacksamhet... Likväl som de är duktiga att tala om när de tycker att något är fel och motivera det!
Nåväl..
Jag och Liam tog med vår ryggsäck och 22'an upp till Dackesjön där vi tillbringade heeeela denna FANTASTISKA höstdag!
Vi sköt, fikade, kramades, skrattade, sköt och fikade..
När han skulle sätta första skottet på "fågeltavlan" sa jag åt honom att sikta på halsen, minst köttförstöring så....haha! : P ..Å vad tror ni han gör? Han ÄR verkligen GRYM att skjuta! Han har visserligen ett par års ihärdigt tränande bakom sig, både tillsammans med morfar och luftgeväret, med sin pappa och med mig.. men hallå??
Fortfarande har han ett bra tag kvar tills att han överhuvudtaget är stor nog att lägga an bössan rätt (och därmed kikaren) men han liksom lyckas ändå! På något underligt sätt! Han kämpar på i alla möjliga ställningar och misslyckas mycket sällan. Dessutom höjer han insatserna och ribban hela tiden..
Mamman sjukt imponerad?? JA! Imponerad och lycklig över detta gemensamma intresse med min 5 årige son.. : )
När vi sedan hämtade brorsan på dagis skulle ju Liam givetvis ta med de hemmagjorda måltavlorna och visa fröknarna och sina kompisar.......... Hrm! Ibland undrar jag verkligen vad de tror om en... Om man verkligen har alla indianer i kanoten..?
Sammanfattningsvis och i stort har det varit en kanooondag... Fastän jag haft en molande tandvärk i hjärtat..
Fina Peter skulle fyllt 30 år idag. Istället är det 7 månader i morgon sedan han lämnade oss. It sucks. Ett ljus brinner och mina tankar går till hans älskade!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar