"Denna dag är första dagen av resten av ditt liv.."

Under min uppväxt hängde en tavla med de orden i mitt föräldrahem, i hallen, vilket gjorde att man passerade den ofta. Med tiden gick öglan på baksidan sönder, den föll ner och hamnade i ett fönster tillsammans med en massa annat som mössor, vantar, reflexer, hundborstar, krims och krams.. Vad som sedan hände med den vet jag inte. Jag minns faktiskt inte när jag såg den sist!

Men de orden kommer jag aldrig att glömma. När jag kliver över tröskeln till mitt kärleksfulla trygga barndomshem går liksom blicken dit, till platsen där tavlan satt. När jag klivit över trösklar i livet går tankarna lika ofta till just de orden..

Jag har egentligen så otroligt mycket att berätta om mitt liv, om allt som är och allt som varit och har funderat onödigt mycket på det här...

Om och isåfall hur jag ska ta upp bloggandet igen, på vad jag egentligen ska och "kan" skriva..??

Jag är fostrad i ett tryggt och kärleksfullt hem och NU inser jag nog mer än nånsin vikten av det....tillsammans med en oändlig tacksamhet till mina föräldrar som i grunden format mig till den jag är!

......Jodå! ; ) Förutom mammas bruna ögon och ryss-temprament, min pappas blåögda godhet å starka famn har jag faktiskt ärvt en hel del annat BRA! Ett starkt JAG tillexempel.... : )

Jag vet, att oavsett hur liten och svag man kan känna sig som människa och trots hela det register av känslor som kan skapa kaos i ens tillvaro, har jag alltid en styrka inom mig att luta mig mot. Mitt hjärtas röst.

Denna dag är första dagen av resten av mitt liv.. Ett spännande, lyckligt liv! Jag har valt att fortsätta dela med mig av det av samma skäl som tidigare; helt enkelt för att jag tycker om att skriva.... Det är dessutom ett ypperligt stöd för minnet då man verkligen börjar komma upp i åren! ; )

...Att på något sätt försöka "skräddarsy" orden.....? nä.. Då är det ju som ingen mening..

This is my life...å jag hälsar gamla och nya läsare välkomna tillbaka att följa det! ; )

"Jag är intresserad av framtiden, jag kommer tillbringa resten av mitt liv där" - Charles Franklin Kettering