onsdag 28 januari 2009

Nu kan det bara bli bättre tamejtusan! (version 2..)

När jag publicerat det här och sedan läste det själv blev det bara oklart och förvirrat...! : ) Det är väl kanske iofs en tanke med hela blogg-grejen? ..att man ska skriva det som faller en in bara...?
Skit i vilket...jag beslöt mig för att göra lite tillägg..
...Så att mina vänner, som jag vet läser detta, inte tror att jag håller på att bli våldsdeprimerad eller tokig.....haha!

Gick omkring å vankade å surade å vankade å surade här på morgonen (som jag ofta gör nu för tiden har ja märkt...hmm)... Detta sjukdoms-maraton börjar onekligen gå mig på nerverna... Men! Vi blir friskare för varje dag - allihop!
Hursomhelst så slog det mig - "Att jag bara har mage att gå omkring å tjura på detta vis!?"
Visst, ok...jag har mycket som snurrar i huvudet nu och mycket omkring mig, men hur var det nu igen? ..."fokusera på det som är bra och gör det bättre!" ....å jag försöker verkligen! (Idag har jag t.ex. jagat eventuella överlevar-baciller och på olika makabra sätt förhoppningsvis dödat dom.....)

Jag har det himlans bra, känner mig lugnare och tryggare än på länge.. Men så har jag kära i min närhet som på olika sätt har ett rent helvete.. Å jag lider så otroligt mycket med dem! Jag vet att jag är världsbäst på att axla andras bekymmer, att jag inte borde, att jag inte är vare sig någon jesus eller trollpacka som kan fixa allt....men hu vad jag känner mig maktlös! Igår fick jag höra en lång och sorglig historia som jag vare sig vill eller kan berätta om här.. men den gjorde mig både jvligt orolig och rädd.
Jag vet att vi kommer råda bot på det här eländet oxå tids nog...behöver bara få till en konstruktiv tanke i huvudet och ringa en vän - för det har jag lärt mig! Ensam är inte stark!

Jag har insett att jag befinner mig i en tid i livet där jag utsätts för en hel del olika prövningar och utmaningar.. Den ena större än den andra.. Jag ställs inför egna och andras problem och frågeställningar som jag vare sig kan lösa eller göra något åt, men så är det faktiskt mycket som löser sig och går vägen oxå...med små medel egentligen! : )

Det har varit hemskt mycket upp och ner under en lång tid, precis som det ska va egentligen... men nu skulle det vara skönt med en tur på stilla vatten....

...Vi har trots allt varann, vi är trygga och det är guld värt!

....Jag tänker på dig/er och önskar ändå att jag kunde trolla...

1 kommentar:

Anonym sa...

Nämen Maria nu har du vart lat med skrivandet, kom igen nu, har fått mess fr Sanna allt va jättebra, Kram